Efter en lång dag med flertalet härdsmältor och utbrott, också efter en stunds rolig lek med en kompis sista gången innan vi flyttar ligger hon ner efter att vi har ritpratat om närmaste dagarna framåt och läst de två kapitel som hör till rutinen. Hon myser in sig under sin filt och de rentvättade kuddarna och säger:
-Mamma, har jag tagit kvällsmedicinen?
-Ja, det har du.
-Hm, jag känner den inte i kroppen.
-Jaså, brukar du göra det?
-Ja.
-Hurdå?
-Genom att jag känner mig trött. Men det gör jag inte nu.
-Jaha.
Tio sekunder senare var hon alldeles stilla och sov lugnt. Ett helt normalt insomningsförfarande i vår familj.
rosa prinsessan 