Semestern är över – allvaret tar vid

Nu är det inte många dagar kvar innan sommaren övergår till vardag och Prinsessan ska börja förskoleklass och Prinsen ska börja på ny förskola.

Jag har släppt allt under några veckor känner jag. Med tanke på att vi flyttat under sommaren så har jag förstås gjort en massa andra saker, men allt sånt där med möten, förberedelser, kontakter, läkarbesök etc har jag legat väldigt lågt med. Den här veckan sköljer allt över mig som en flodvåg igen. Jag vill inte.

Vi har gjort förändringen för att vi tror att det blir en bra förändring och vi tror verkligen på det på lång sikt. Men just nu. Just nu vill jag helst slippa att påbörja alla nya relationer som ska skapas de närmaste månaderna.

Det finns någon siffra på hur många kontakter en familj med barn med npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) har som de flesta normalfamiljer inte har. Jag minns den inte nu. För ett tag sen skrev jag upp alla olika vi hade träffat under ett års tid. Det var väl inte tresiffrigt riktigt men inte särskilt långt ifrån. Många av dem imponerade inte precis. Men några hittade vi som vi till slut också kände oss trygga med. Det är viktigt att få känna tillit och förtroende för läkare, barnpsykologer, rektorer och de som ska möta oss och våra barn under redan stressade och pressade förhållanden. Att känna att personer vi möter lyssnar och tar till sig de svårigheter som vi berättar om och inte svarar ”men så gör barn” eller ”men jag kan inte se att det är så, här fungerar det ju jättebra” etc. Vi VET att det kan fungera bra i andra omgivningar och ovana situationer, för en stund. Vi VET också att om den ovana situationen inte är tillräckligt anpassad och förberedd så får vi ta baksmällan hemma sen.

Att istället mötas av kommentarer som ”hur kan vi göra för att underlätta så det blir bra även hemma sen?” eller ”på vilket sätt visar sig autismen för henne, för jag vet inte riktigt? Vad kan jag göra för att hjälpa?” gör en enorm skillnad för att orka lite till.

Jag har behövt slappna av och släppa allt för några veckor. Det har varit väldigt skönt att kunna göra det och känna att det ändå har fungerat. Men nu är det dags igen. Nu ska vi skapa relationer till ny läkare för Prinsessan angående medicinering och ny habiliteringspersonal samt nya fröknar på skolan. För Prinsens del blir det ny läkare angående hans allergier (vi har tidigare haft samma barnläkare för båda barnen vilket varit väldigt skönt). Logoped för att träna hans uttal samt nya fröknar och föräldrar till barn på hans nya förskola.

Jag tror jag går och gömmer mig en stund till och renoverar ett rum istället. En liten stund om dagen får det bli för att komma in i jobbet kring barnen igen…

Hoppas din sommar och semester, om du haft någon, har varit bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s