Annorlunda perception

Dagar som idag, när livet och en autismspektrumdiagnos börjar kännas så självklar (fått många insikter denna helg) kan jag inte annat än att skratta när jag pussar henne på pannan och hon svarar ”AAOOÄ” (typ AJ). Jag rör henne försiktigt över håret istället och hon säger ”sluta” med ilskna bokstäver.

Prinsen skulle mysigt ta emot den och gosa in sig en kort stund, innan han fortsätter med sitt.

Hon gillar det inte och har aldrig gjort. Klart att vi får pussa på henne ibland och gosa med henne ibland. Men det är en annan sorts gos än med Prinsen som älskar att vara nära.

Hon kramar min arm och lutar huvudet mot min axel. Skulle jag lägga armen om henne och ha henne nära så, så skulle hon ta bort den. Såå nära kan hon inte vara.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s