Ett fint samtal om bildstöd

Hade ett litet samtal om bildstödet ikväll när vi gjorde kvällstoaletten.

Jag: Tycker du att det är bra för dig med bilderna?
P: Ja.
Jag: Vad är det som är bra med dem då?
P: Det blir lugnare.
Jag: Lugnare, hur menar du då?
P: Lugnare.
Jag: Ja, jag hör att du tycker det blir lugnare. Men om vi inte har bilderna då, hur blir det då?
P: Då tänker jag fel.
Jag: Fel?
P: Fel!
Jag: Men hur då fel? Det finns ju inget som är fel. Hur tänker du när du säger att du tänker fel?
P: Då glömmer jag vad jag ska göra. Och så hoppar jag i mammas säng.
Jag: Jaha, så det är för att du inte kommer ihåg vad du ska göra som det blir så?
P: Ja.
Jag: Så då blir det bättre när du har bilderna så du kan komma ihåg vad du ska göra då?
P: Det är lugnare i mig när du kom hem.

Och ungefär där börjar jag inse vad som innebär när det är lugnt och när det är Olugnt. För när jag kom hem var det ALLT annat än lugnt här hemma i ungefär en halvtimme tills vi lyckades avleda genom att få med oss Lillprinsen till köket för att fixa lördagspopcornen. Ändå, i hennes sinnesvärld så var det lugnt i henne.

Det är alltså inte alltid det som syns som speglar insidan. Återigen…

20120908-220647.jpg

Bilderna ovan sitter i badrummet som en påminnelse om de olika ”stegen” man går igenom när man är på toaletten. Det är många steg man inte tänker på utan bara gör per automatik. För ett barn (och vuxna såklart) som har svårt med automatiseringen (som jag lärt mig att det så fint heter) är det inte självklart att man spolar, tvättar händer eller släcker lampan när man går ut. Självklart, Prinsessan är inte mer än fem och jag är övertygad om att det är många normalfungerande 5-åringar som inte heller gör alla dessa steg utan påminnelse.

Den stora skillnaden tror jag är, att för Prinsessan hjälper inte en muntlig påminnelse. Den är oftast inte konkret nog för henne. Plus att hon är extremt kravkänslig och ofta vägrar göra något som vi ber henne att göra. Men om jag sträcker fram en bild, som sitter på ett schema, så säger hon mer ”ja just det” och så gör hon det hon ska göra. Stor skillnad.

Bilderna sitter med kardborre och vartefter göromålen blir klara flyttas de upp på den gröna (klart/färdigt) tavlan ovanför.

I hallen har jag gjort ett schema som gäller morgonrutiner och ett som gäller kvällsrutiner. Liknande bilder sitter där, men inte lika detaljerat. Innan jag går och lägger mig byter jag och sätter upp morgonens rutiner och vice versa. På helgerna har vi ”ledigt” från morgonrutiner. Då gör hon det i den takt hon själv känner. På kvällen utgår jag alltid ifrån bilderna. Mannen tränar och blir bättre och bättre.

Annonser

6 thoughts on “Ett fint samtal om bildstöd

    • Kan inte säga att intresset är jättestort precis, men han har börjat acceptera att jag jobbar med det och att hon mår bra av det, så han (har börjat) ta mina instruktioner och använder sig mer och mer av det.

      Vad är TSS?

  1. Intressant att läsa, håller precis på och ska börja med bildstöd för ett barn jag är resurch åt på förskolan jag jobbar på. Många bra tips och ideér jag fick nu 🙂

  2. Hej, hoppas du fortfarande skriver din blogg, snubblade in på den när jag letade piktogram. Blev glatt överaskad när jag hitta din blogg och jag hoppas du vill hjälpa mig. Jag har en tös med adhd, och jag skulle vilja underlätta dagarna för henne och rutiner. Men så undrar jag var man kan hitta dessa? Och de hade varit kul om du ville skriva till mig. Lättast är kanske om du ville skriva på min mail eller facebook, linnea nylander heter jag och min mail är linnea.nylander@live.se
    Hoppas du hör av dig. Mvh linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s