Prinsessan är hos barnvakt, med mig med sig

Sitter i köket hos en granndam som Prinsessan har varit mycket hos fram tills för ett år sen. Hon blev sjuk och har sen haft svårt att orka. Senast hon var här och jag hämtade henne visade det sig att hon hållit till endast under mannens säng och under köksbordet. Det hade alltså varit lite oroligt inom henne. Veckan därpå när granndamen skulle hämta Prinsessan på förskolan hade vi stora svårigheter att få iväg henne dit. Det slutade med ett stort utbrott redan på förskolan och jag fick komma och hämta henne där. Allt handlade om att Prinsessan inte ville sätta på sig vinterkläder och granndamen inte ville ta hem henne i kylan utan. Det var tydligt att förståelsen dem emellan inte var så stor. Eller, ganska liten rentav. Sen har de bara träffats ute, men inte någon lek- eller barnvaktstid.

Nu tyckte både granndamen och Prinsessan att det var dags igen, men hon ville inte gå själv. Jag skulle vara med henne här. Så nu sitter jag i köket och tänkte att jag skulle läsa lite under tiden. Men att lyssna och observera hennes beteende är så underhållande så det är svårt att koncentrera mig på det jag skulle läsa.

Hon slängde sig upp på motionscykeln och krävde att de skulle bygga koja. På samma ställe som de byggt koja förut när hon varit här. Det var bara det att granndamen och hennes man har möblerat om sedan dess, men Prinsessan kunde inte acceptera att bygga kojan på något annat sätt. Därför blev både soffa och fotölj flyttad så att kojan byggdes på rätt ställe. Hon bestämde och beordrade vad som skulle finnas. Kojan blev klar, hon kröp in en gång, och sen var hon klar med det.

Min gissning är att den skulle vara där för att hon skulle känna igen sig. För att den fanns där senast hon var här. Att leka i den sen är inte särskilt intressant. Ingen är förvånad. Åtminstone inte jag.

Sen har hon mest vandrat omkring, hon tittar och lyfter på ALLT hon ser, är lycklig över att hon äntligen får hoppa i en säng med fjädrar, ner igen, hittar några presentband och expert på att se till att få saker av andra listar hon till sig några ”presenter” att ta med sig hem. Hemma blir vi belamrade av alla ”hittesaker” hon får med sig överallt ifrån och har börjat sätta stopp för vad hon får och inte får ta med sig. Hon accepterar när jag säger att det räcker. På något sätt lyckas hon ändå få tag på några kuvert som hon nu sitter och skriver på.

Det är inte så att vi inte gillar att hon får saker av andra, men hon förstår inte riktigt vart gränserna går och kan fråga om hon får lite vad som helst av den hon är hos. Det verkar ha blivit till en ”regel” för henne att hon ska få något, och då blir det svårt de gånger hon inte får något med sig.

Nu verkar hon ha lugnat ner sig en stund och sitter och skriver på kortet som hon fick och munnen går i ett. Det är ju skönt att hon kunde få komma hit en stund. Det hade varit ännu skönare om hon hade kunnat vara här själv ett par timmar, så hade jag kunnat göra något annat under tiden. Men… nu är det som det är och jag får gilla läget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s