Orsak till missförstånd? Om att läsa mellan raderna

Jag har uppenbarligen också lite svårt att läsa mellan raderna.

Mannen och jag hade en dispyt igår efter en påfrestande dag med sjuk son och besök på Vårdcentral som skickade oss vidare till barnakuten. Mannen skulle vara borta på golf hela Nationaldagen till ära och redan på sjukhuset sa han

”- Jag kan ju inte åka i morgon, som det är nu”.

När vi äntligen var hemma och kunde gå iväg för att äta middag (barnvakt var inplanerad sedan innan) uttrycker han sig med ”ifall jag släpper iväg honom på golfen”. Här har vi varit många gånger under åren sen vi fick barn. Att jag ska bestämma om jag orkar vara själv med barnen en heldag eller en helg, när jag är så slut och samtidigt vet hur viktigt det är för honom.

Jag slår på något sätt alltid knut på mig själv för att jag vet att han behöver dessa dagar. I gengäld önskar jag mig samma givmildhet tillbaka. Dessvärre har vi en svårighet här, eftersom mitt främsta behov är att få vara helt ensam hemma, utan en direkt tid att passa och att jag kan fixa med det jag vill utan tjat och gnat från barn och krav på att saker ska fixas. Men, det är inte lika enkelt, så för att jag ska få ”min” tid måste jag planera in saker som egentligen inte är det jag vill och på tider som inte alltid är de bästa för mig. På så vis blir det därför inte på långa vägar så mycket andrum som jag verkligen skulle behöva. Nu är ett sånt läge, att jag verkligen behöver få komma undan, men där det inte funkat på ett bra tag pga att Mannen varit sjuk.

Hur som helst, ibland ÄR det verkligen inte läge för honom att vara borta även om jag brukar ordna så att det går. Idag var en sån dag. Sen har jag känt ett tag att jag är den som hela tiden drar i alla trådar kring familjen. Jag organiserar och planerar för allt och alla. Och igår var det liksom nog med det för mig. Han fick ta sina egna beslut och inte lämna ansvaret på mig för detta också. (Vet ju att han gör det i välmening också, men ibland blir det bara för mycket ansvar i det.) Jag sa ifrån att jag inte tänkte ta det beslutet åt honom, för att jag inte tänkte vara ansvarig för att han inte var hemma om något skulle hända. Och, jag tänkte inte heller gå omkring med dåligt samvete ifall allt skulle vara lugnt under dagen idag.

Det visar sig då att han ansåg sig ha lyft frågan om ifall han kunde åka, redan på sjukhuset. Så mitt i allt skulle jag ha förstått att ”Jag kan inte åka i morgon som det är nu” som en fråga om jag tyckte att det var okej. Själv blev jag ju bara lättad och tog det som att han inte skulle åka.

När jag nu tänker efter vad som hände, så har vi varit i liknande situationer såååå många gånger. Situationer där jag i efterhand har sagt;

”- Men då får du väl säga det. Du kan väl inte bara säga sådär och tro att jag ska fatta att du menar något annat”.

Jag har tyckt att han varit knäpp som inte kan lära sig att säga vad han menar utan fortsätter säga bara hälften och tro att jag ska förstå. Ibland har han tyckt att jag varit knäpp också, men många gånger har han förstått, bara jag har förklarat varför jag har missuppfattat honom. För jag har ju hört det han har sagt. Jag har inte hört något annat. Och jag har heller inte tolkat in något annat än just det han har sagt.

Vad jag ville säga med detta, är nog att jag börjar inse vad skälet till många kommunikationsmissar i en relation kan bero på. Vi tror att vi förstår varandra och tänker att bara vi förklarar vad missförstånden bestått i, så kommer det bli bättre med tiden och vi kommer att lära oss. I vårt fall har vi inte gjort det. Och då har vi ändå bra förutsättningar i att prata med varandra. För det har alltid varit en av våra styrkor, när det väl gäller. Men så länge man inte förstår VARFÖR man hela tiden missförstår varandra, så är det svårt att komma tillrätta med det.

Nu har jag börjat, än en gång, analysera mig själv och varför jag (o)fungerar som jag gör och har börjat se mig själv utifrån ett ADHD- och möjligen Aspergerperperspektiv. Allt har fått en helt ny förklaring på något sätt. Det blir en ny innebörd och möjlighet att förstå hur vår kommunikation är och vad som gör att vi inte förstår varandra.

Jag är den som har svårt att läsa mellan raderna och som vill att rätt ska vara rätt när det gäller vilket ord som ska användas, för jag tycker att ett annat ord betyder något helt annat. Samtidigt, är jag också den som har medvetenheten och insikten om olikheterna. Så även om jag förstår att jag inte förstår allt, så behöver jag få min man att förstå det också. Hans förklaring blir så ofta,

Men jag förstår inte varför. Det är väl bara att…

Önskar det vore så lätt…

Vad säger du som läser om detta? Hur är det för dig i kommunikationen med din partner eller vänner? Missförstår ni också ofta varandra?

Annonser

One thought on “Orsak till missförstånd? Om att läsa mellan raderna

  1. Nu missförstår vi inte så jätteofta varandra av den enkla anledningen att både jag och gubben har väldigt svårt att läsa mellan raderna så vi är väldigt raka och säger ordagrannt det vi behöver. Inser själv att det hänger ihop med våra npfer. Sambon har litet lättare att tolka än jag har men jag hör allt ordagrant utifrån mitt perspektiv och ger därför orden den meningen jag uppfattar och sedan kan de orden för en annan betyda något helt annat. Förmodligen för att normalstörda människor har lättare att tolka, läsa mellan raderna och kombinerar orden med röstläge, ansiktsuttryck och kroppshållning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s