Jag är slut

20120518-191912.jpg

Jag är så trött så jag är alldeles tom i huvudet och kroppen skriker efter att få vila. Jag känner mig lite som dockan som fått hjärnskakning på bilden ovan. Hon lämnas där övergiven på ett hårt element för att klara sig själv, med ett lätt bandage om huvudet.

Jag har haft ett par veckor där jag slitit som ett djur för att få allt att gå ihop. Bokat möten med en oberoende part som observerat på förskolan, haft möte på förskolan där jag slog näven i bordet för att få dem att reagera. Måttligt resultat. Däremot verkade det hjälpa att jag meddelade att hon inte skulle komma tillbaka innan jag fick konkreta svar på hur de skulle lösa situationen. Jag har hållit henne hemma fyra av sju dagar för att hon varit för trött för att gå dit och för att jag inte längre har orkat tjata på personalen. Varit tvungen att på något sätt sätta ner foten och markera.

Förra helgen hade vi besök av morfar och sambo samt en nära vän till mig. Trevligt med besök, men självklart tar det också på krafterna att ha folk hemma i flera dagar.

Utöver allt detta, som kunde varit mer nän nog som det är, har Mannen varit sjuk i över en vecka med hosta och feber. Så jag har i stort sett också varit själv med att fixa mat, förbereda Prinsessan, alla morgonrutiner och de flesta nattningar. Nu jobbar jag inte alls för tillfället ändå, för att jag är sjukskriven, men det finns heller ingen som helst tid för min egen återhämtning så att jag an komma igång och jobba igen.

Om Mannen varit frisk hade jag haft hela dagen för mig själv idag. Men nu var han istället på återbesök hos läkare och det visade sig att han har lunginflammation. Inte konstigt att det varit tungt ett tag. Så istället för en dag för mig själv har jag suttit på golvet och försökt få igång en lek med figurer, som bara slutar med att hon plockar fram djuren, men har jag en annan idé i vad en figur ska heta, så blir det diskussion och leken är slut.

Till på köpet blev vi med en hel papperskasse med nya bilar från en grannpojke igår så glädjen, osämjan och ljudnivån från både barn och de två radiostyrda bilarna är på topp.

Själv är jag är INTE på topp. Jag vill bara stoppa proppar i öronen, dra täcket över huvudet och sova. Och igår fick jag kommentarer i en tråd (som jag senare tog bort) om att man får skaffa den kraft man behöver för att få igenom det man vill med barnens skola/förskola och att jag inte gjort tillräckligt. Ja… så lätt kan det låta vara om man om inte sätter sig in i en annan persons situation.

20120518-191017.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s