Jag tänker på, en mängd olika saker

Jag följer Malene Larssens idé och upplägg med ett inlägg som en blombukett kring olika tankar. Det är många saker som rör sig i huvudet och nånstans måste jag få ut dem. Annars snurrar de bara runt runt som en skiva med hack i. Det är först när jag får dem ur huvudet och ner på papper (nåja, world wide web får duga i dagens moderna samhälle) som jag får plats med nästa tanke. Och det blir så tjatigt därinne om jag bara måste tänka samma tankar hela tiden.

  • Jag tänker särskilt på några av frågorna från läkaren igår under intervjun ADI-R. Flera av svaren var vi lite osäkra på. Vi har kanske blivit blinda för hur hon är och när vi inte heller vetat vad som ”är normalt”, så har vi nog inte noterat hur hon gör i olika situationer. En fråga var hur hon gör när hon vill ha kontakt med oss. Pekar hon, söker hon våra ögon för att vara säker på att vi ser det hon vill visa etc? Jag vet ju att hennes ögonkontakt är bristfällig, men hur gör hon när hon visar något…
  • Jag tänker på att det första som hände när vi hämtade henne efter intervjun var, att hon skulle visa en figur hon gjort under dagen. Den stod innanför ett fönster och hon berättade vilket som var hennes. Inte ens när jag frågade vilket hon menade sökte hon min blick för att kolla att jag såg samma som hon.
  • Jag tänker på att i morse krälade tusen maskar på asfalten på vägen till dagis. Plötsligt såg hon ett annat småkryp och stannade upp och undrade vad det var. Hon använde sin fot för att visa. Inte heller nu kollade hon att jag visste vad det var hon ville veta. Jag hade kunnat stå med ryggen till utan att hon visste.
  • Jag tänker på alla de dagar jag ska hämta på dagis då jag har ont i magen innan jag kommer dit. Ont för att jag oroar mig för hur hon har haft det. Har hon varit ledsen, men inte fått förståelse? Har hon slagit sig, har hon bråkat med någon kompis och har hon fått i sig någon mat? Funkar överlämningen idag eller får jag bara ett ”bra” till svar när jag frågar?
  • Jag tänker på de dagar hon varit med mig på förmiddagen och att jag inte alls funderar över hur hon mår då hon senare är med M på eftermiddagen och kvällen. För då vet jag att hon blir sedd och lyssnad på, utifrån sig själv och sina behov.
  • Jag tänker på att vi pratat med förskolan om att hon tycker ljudband med sagor på vilan är läskigt för att hon inte förstår och vet vad som ska hända. Att vi varit överens (har jag trott) att de ska läsa bok själva istället. Och att jag sen får höra att de både lyssnar på och läser både Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta med fyra femåringarna. Jag tänker att det är för tidigt för en tjej som inte ens vill läsa Karlsson på taket och att jag blir ledsen för att personalen negligerar våra önskemål och överenskommelser och inte ens informerar att de nu lyssnar på band i alla fall.
  • Jag tänker på alla de gånger som någon aktivitet ska göras på ett annat/nytt sätt och att hon inte får den informationen och förklaringen från personalen och sen slår bakut och blir osamarbetsvillig hemma för att jag berättar vad som ska hända. Ska jag bara låta bli att berätta och låta henne stå där och inte förstå?
  • Jag tänker på rektorn som slutat och lämnat över ärendet utan att informera oss om datum hen slutade, förrän jag mejlade och frågade vem som skulle återkomma till oss angående våra krav i senaste brevet.
  • Jag tänker på specialpedagogen som vi endast träffat en gång, som är nyutbildad och som helt och hållet tog förskolans parti när vi träffades. Att det är den personen som nu ska återkomma till oss ang våra krav med mat och vila från förra veckans mejl. Att specialpedagogen jobbar 1,5 dag/vecka och att det nu är långhelg så det lär dröja ytterligare två veckor innan vi blir kontaktade.
  • Jag tänker att det är ju himla bekvämt för dem, eftersom utredningen då ska vara klar så att rektorn fick som hen ville och inte behövde göra något mer innan rekommendationerna från psykologer, läkare och kuratorer kommer. Så att de kan vara säkra på att de gör rätt (enligt dem) och slipper följa det som vi ser att vår dotter mår bäst av. För eftersom ”svårigheterna inte syns där, så kan problemet faktiskt ligga någon annanstans”, som vi fick höra senast vi träffades.
  • Jag tänker också på att vederbörande hann sluta innan och på så sätt också slapp ta hand om oss jobbiga föräldrar mer. Hen kunde lämpa över det på någon annan. Jag tänker att det är ju väldigt bekvämt att skjuta på någonting när man vet att man ska sluta och sen slipper ta tag i det slutgiltiga.
  • Jag tänker på alla de föräldrar som inte kan uttrycka sig och som litar på vad personalen säger och inte vet hur de kan strida och gå vidare, för att man är beroende av att relationen med förskola och skola ska fungera.
  • Jag tänker på alla de barn som inte blir sedda för dem de är och får stöd utifrån sina behov, för att personalen inte har kunskap om att en en jobbig situation för ett barn på förskolan, ger sina uttryck i hemmamiljön. Det borde inte vara svårare än att gå till sig själv för att förstå att man skärper sig i otrygga miljöer och sen brister på hemmaplan.
  • Jag tänker att jag vill trycka upp något i ansiktet på personalen (helst rektorn) som får dem alla att må dåligt och få lika ont i magen som jag haft varje dag sen i december.
  • Jag tänker att jag vill att de ska fatta hur fel de har hanterat oss och Prinsessan och att de ska må dåligt över att de inte har givit Prinsessan andra förutsättningar för att hantera och förstå sina dagar. Inte för att skillnaden kanske blir varken stor eller långvarig för henne, utan för att jag vill att de ska förstå och lära sig se och förstå andra barn med liknande svårigheter.
  • Jag tänker på hur rädd jag är att jag ska ha fel och de ska ha rätt.
  • Och jag tänker på hur rädd jag är att utredningen inte ger de svar som vi upplever så tydligt och starkt.
Annonser

One thought on “Jag tänker på, en mängd olika saker

  1. oj, vad jag känner igen dessa tankar, bara att jag uppfattade dom inte först senare… sånt jag borde tänkt och gjort,kanske…
    men ni som föräldrar känner ert barn bäst, speciell på alla sätt såklart =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s