Helgen i korta drag – Striden om ett äpple

Vi har haft en lite märklig helg.

Fredagen bjöd på låsningar kring handtvättning och hopprep.

Lördag morgon sov vi alla lite längre och blev väckta av en Prinsessa som väckte oss alla för att berätta att hon vaknade först. Enligt henne själv, vaknade hon och Lillprinsen samtidigt, men han satt alldeles yrvaken i sängen, så jag är ganska säker på att hon drog honom i tån också så att han skulle vakna. Att respektera att han behövde sova fanns inte i hennes värld.

Hon sjönk trött ner i soffan och stirrade tomt på teven. Frukost skulle hon inte ha. Med facit i hand skulle jag ändå stoppat det i henne, för utbrotten som följde ett tag senare var ingen hit. Hon låste sig för att hon skulle ha ett halvt äpple. Fyra klyftor, som tillsammans blir ett halvt, vägrade hon ta emot. Hon ska ha ett halvt äpple.

Det hela började egentligen med att hon tjurat i sovrummet för att få äpple istället för frukost. Hon hade klagat över att hon mådde illa, som hon gör ibland när hon är trött eller verkar stressad. Till slut fick hon igenom att hon skulle få äpple och slog sig lättad ner i soffan. När pappan sen kom med en skål med fyra klyftor (precis som vi brukar) gick proppen ur. Med hennes förekommande kommentar om att hon fått som hon velat, ville jag inte ge henne det hon ville, för det var säkert bara ett spel för att få det som hon ville, igen.

Jag tyckte att mängden äpple var detsamma och att hon faktiskt fick nöja sig med det hon fick. Vi var långt ifrån överens. Hon grät förtvivlat och kastade äppelklyftor och leksaker omkring sig samtidigt som hon frenetiskt tejpade sin docka som hon för närvarande skulle skydda från att dö. Lillebror satt i andra ändan av soffan, till synes helt oberörd, och såg på teve. Jag undrar hur han tar allt som händer omkring honom.

Jag gav till slut upp, varken mannen eller jag såg att det fanns något slut om hon inte fick sin äppelhalva (och vilka strider är det värt att kämpa för?). Hon frågade misstänksamt om jag limmat ihop klyftorna när till slut gav henne en äppelhalva. Hennes egen förklaring var att det gick fortare att äta ett halvt äpple än fyra klyftor. Ingen förklaring i världen når fram i ett sånt läge.

Vi satt sen nära varandra en bra stund och pustade ut. Hon med ryggen mot mig, så hon ändå fick distansen. Då sökte även Lillprinsen kontakt vilket var skönt. Först då minns jag, att för några dagar sen när hon mådde illa, så fick hon ett halvt äpple, inte klyftor. Hon bekräftade mina tankar. För henne finns det ett utmärkt och logiskt skäl till varför det bara är en sak som funkar. Vi förstår det bara inte, och ibland går jag själv i baklås och klarar inte att ge med mig heller.

När vi ger upp i ett sånt här läge är inte det efter fem minuters gråt och tjat, vi låter det gå längre tid än så. Men så finns det en gräns när inte vi tycker att det är okej längre, och där vi inser (med erfarenhet i bagaget) att hon inte kommer att ge sig.

Hon frågade om hon skulle till dagis och sa att det var skönt att hon inte skulle dit, för det var så många dagar med dagis sa hon (efter fyra dagar denna vecka).

Resten av lördagen förflöt något lugnare (åtminstone vad jag minns), men vi höll oss hemma och inne hela dagen.

Igår fick vi (JAG) för oss att åka till ett närliggande köpcenter för att köpa vår/sommarskor till barnen och också hyra ett Wiispel på biblioteket för att testa om det kunde passa, innan vi köper ett eget.

För första gången på jag vet inte när, skulle vi ge oss iväg hela familjen på en helgeftermiddag. Hur jag fick för mig att det skulle gå smidigt och vara trevligt vet jag inte. Antagligen har jag svårt att acceptera att vi inte bara kan ge oss iväg på en trevlig liten tur tillsammans.

En affär och ett bibliotek senare var åtminstone tre av fyra i familjen helt slut. Huruvida Lillprinsen egentligen var påverkad var lite svårt att avgöra. Mannen och jag var matta och ville bara få in dem i bilen så vi kunde komma hem så snabbt som möjligt efter en dryg timme. Prinsessan var högt och lågt, klättrade på allt hon kom över, brydde sig inte om vad jag sa och drog iväg ifrån oss, fullständigt medveten om att det hon gjorde var helt fel. Ingen ånger, bara ett nonchalant ”okej, förlåt”, när hon kom tillbaka och jag sa åt henne på skarpen.

Så snart vi kom innanför dörren hemma försvann hon till hänggungan och skärmade av sig. Tyst för sig själv. Maten intog hon till slut snurrandes runt runt i köket i minst tio minuter. Full balans och inte tillstymmelse till yr när hon stannade upp för att fylla på med mat som hon sen tuggade i sig under tiden hon snurrade. För första gången frågade jag henne varför hon snurrar, varför det är så skönt. Följande dialog utspelade sig;

-Vad är det som är så skönt med att snurra?

-Det är att man får mycket bättre lugn och ro.

-Får du bättre lugn och ro?

-Ja.

-Under tiden du snurrar eller när du snurrat färdigt?

-Medan jag snurrar.

Märklig helg var mannens sammanfattning efter dagen. Är benägen att hålla med honom.

Mannen och jag avslutade kvällen med att fylla i sista formuläret inför utredningen. Han halvt sovande och min hjärna uppe i varv… Den här veckan är det första föräldraintervjun på utredningen och sen psykologtestning för Prinsessan.

Jag har pratat med henne om att det är dags för oss att åka tillbaka dit igen och träffa dem. Hon ville inte prata med dem sa hon, för de hade så konstiga kläder… Jag sa att hon gör det som känns bra för henne när hon är där.

Hur ska vi förbereda henne? Ska vi säga något alls? Eller säga att de kommer ställa frågor eller vad? Jag vet ju inte själv vad de kommer att göra….

Annonser

One thought on “Helgen i korta drag – Striden om ett äpple

  1. Pingback: Små motgångar ger stora känslor | rosa prinsessan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s