Kommunikation och tidsuppfattning

Generalisera:
Läste en liten Pixibok vid läggdags. På en sida är det en massa fiskar och Prinsessan utbrister

Det där är i alla fall inte en fisk. Det är en bläckfisk.
Jaha? Men det heter ju bläckfisk…
Jaaa….. (fundersamt) Men haj är i alla fall ingen fisk. Det är ett farligt djur.

20120408-082046.jpg

Tidsuppfattning & följa instruktion
På eftermiddagen fick hon lekbesök av en kompis. Innan kompisen fick komma skulle Prinsessan få i sig mellanmål, för annars skulle humöret inte hålla. Det var mer än uppenbart. Hon studsade som hon ätit en levande känguru och sprang fram och tillbaka. Jag hör mig själv hota att om hon inte äter får kompisen vänta med att komma. Jag är inte helt nöjd med mig själv, men vet inte vad jag ska ta till. Det hjälpte knappast utan gjorde henne ännu mer stressad och studsig.

Till slut tog jag fram Time Timern i paddan och ställde på tio minuter. Tio minuter behövde hon sitta vid bordet och äta sin smörgås. Det skulle hon klara av talade jag uppmuntrade om för henne. Själv tyckte hon att tiden var alldeles för kort. Så fort skulle hon inte kunna äta och bad om hjälp.

När hon efter sju minuter kände sig klar hade klockan inte ringt och den sista gröna minuten ännu inte visat sig. Jag sa att det var okej om hon lämnade bordet. Hon var ju klar. Hon skulle absolut vänta tills tiden var klar.

Närminnet och ordförståelse
Hon har alltid varit väldigt verbal och kommunicerat med oss med ord. Det var aldrig något bebisspråk utan från börjat korrekt uttalade ord. Vi har såklart pratat med henne, utifrån vad vi tack vare hennes språk, har trott att hon förstått. Senaste halvåret har jag börjat notera att hennes undringar ofta handlar om att hon inte förstår orden, även om hon använder sig av de, hela tiden.

Nu har hon kommit till en nivå där jag tycker mig märka att hon inte alltid minns vad det är hon är på väg att säga. Hon tappar bort sig på vägen och börjar om på samma mening, om och om igen… Nu har hon börjat notera att hon inte kommer ihåg och ber om hjälp att bli påmind om vad det var hon sa innan, så att hon kan avsluta sin mening.

Mamma, vet du… att när han….. Mamma, vet du… att när han…. Mamma, vet du… att när han…. Mamma, vet du…. Äsch, mamma, vad var det jag sa innan?

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s