Sköna arbetstider, jomenvisstserru…

Mötte vikarien (som är där för tredje veckan) på dagis när jag äntligen kom med Prinsessan klockan 10,15 idag. Hon brukar se mig lämna runt tio och vissa dagar hämta redan vid två tre tiden.

Vilka sköna arbetstider du har.

Nog för att jag gärna hade haft såna arbetstider om jag haft möjligheten att välja. Jag hade hellre kunnat lämna klockan åtta för att få möjlighet att jobba i alla fall sex timmar innan det var dags att hämta barnen igen.

Men nu är det inte så. Att få iväg henne till kvart över åtta, som egentligen är den tid vi ska vara där, kräver en enorm styrka från oss alla här hemma. För det första ska vi lyckas väcka henne före sju, utan att få sparkar och skrik i ansiktet. Sen ska vi lyckas få upp henne ur sängen innan vi kan mata henne och lista ut sätt som funkar för att hon ska få på sig kläder och vara med på att komma utanför dörren för att sen släpa fötterna efter sig på vägen dit.

Oftast så är det jobbigt för henne när lillebror och pappan är hemma och gör sig klara för att komma iväg, så lösningen just nu är att de går tidigare och sen kan vi sätta igång. Och det innebär att vi kan påbörja våra förberedelser klockan 8. Idag däremot, blev jag själv så trött när jag skulle väcka en björn i ide, så jag somnade själv om, med kläder på och frukost i magen. Vi kom slutligen upp 8.40 och hade en riktigt snabb morgon, tycker jag, när vi kom utanför dörren, utan gnäll och bråk, klockan 10.

Mitt svar till vikarien? Jo, det blev något i stil med,

Jag har inga alls just nu, tyvärr. Vi får inte vardagen att fungera annars.

Det hade lätt kunnat låta som att jag är arbetslös eller liknande annars, vilket visserligen inte skulle spela henne någon roll, men som personal till Prinsessan bör även hon förstå att det inte funkar så smidigt som det borde, trots en fyraåring som förväntas vara trotsig. För jag gissar att de flesta föräldrar ändå klarar av att jobba och få iväg sina barn till dagis, trots att de trotsar. Men se, det gör inte vi.

Det är inte så att jag förespråkar att tjata eller bli arg på barnen för att få dem att bli klara eller göra det man säger åt dem att göra. Men jag märker en stor skillnad på våra två barn där det med Lillprinsen ändå går att komma vidare även när han bestämt sig för något.

Lillprinsen har börjat sin tvåårstrots och även han har ett hett humör (på dagis säger de också att han blir så arg). Med honom fungerar det att stå för frysen och säga NEJ och ge honom andra alternativ till den frusna mango som han vill ha istället för frukost. Först vill han inte alls förstås, för han SKA ha sin mango, men efter en stund har han fattat att det inte är aktuellt och tar surt emot yoghurtskålen och äter. Det har aldrig hänt med Prinsessan. Aldrig.

Jag inbillar mig också många barn slutligen lär sig att när mamma eller pappa börjar bli arga ändå gör sig klara, klär på sig, eller sätter sig vid matbordet och äter, för att det bara är så. Men så är det inte hos oss. Been there done that. Funkar inte. Hon lär sig inte. Hon stänger in sig i sig själv och går inte att nå på ett bra tag istället. Det ändå som sker är att vi blir ännu senare. Så det enda vi kan göra är att leta efter alternativ till att bli klara på morgonen. Och om det innebär att vi kommer till dagis klockan tio och personalen har en åsikt om det, så får de ha det.

Nu vill jag förtydliga att vikarien menade inte något illa med sin kommentar. Jag tror uppriktigt att hon var lite avundsjuk på att jag verkar ha så sköna arbetstider. Som sagt, om jag fick välja hade jag nog inte jobbat mer än fyra fem timmar om dagen, med något som inbringar pengar. Nu jobbar jag två tre timmar om dagen, med att få ihop vardagen, lära mig mer och autismspektrumtillstånd, söka förskola och skriva vårdbidragsansökan för att sen också hinna ta igen mig lite så att jag ska orka komma tillbaka till ett arbetsliv med lite tid bakom mig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s