Lärande lekar

Prinsessan har svårt, närmast omöjligt, att be om hjälp. Hon säger ”Du ska, jag vill att mamma ska, jag vill ha en penna, ge mig fart” (gunga) osv. Vi har pratat om att be om hjälp och att inte vara så sur eller arg, för det är roligare att hjälpa någon då. Då kan det biland låta så här istället:

Snälla söta rara mamma, kan du torka mig, snälla.

Det finns liksom inget mellanting. Plus att det där är en inövad fras från långt innan vi förstod hennes svårigheter. Då när vi fortfarande blev så irriterade över att hon bara bestämde och domderade oss att göra saker.

Nu har jag börjat leka ”frågaleken” med henne för att hjälpa henne hitta nya sätt att be om hjälp. Det är lättare för omgivningen att förstå att hon faktiskt vill något med det hon uttrycker också. Det är inte alltid jag eller pappan finns nära och kan översätta hennes uttryck. Så nu när hon beordrar mig att göra något kan jag ibland fråga

Hur skulle det där låta om vi lekte frågaleken?

Som vanligt blir jag genomskådad och hon frågar skeptiskt;

Men, har du hittat på den leken mamma?

Som att hon undrar om leken verkligen finns. Nu finns den. Hos oss finns den. Och jag märker att det blir lättare för henne att hitta nya sätt att ställa frågor. Det blir inte bara ”snälla söta rara mamma, kan du torka mig, snälla”

***********************

En annan lek hittade vi (jag) på igår kväll när vi lagt oss. Hon vill ogärna svara på frågor. Hon pratar på om sitt och bryr sig inte om ifall jag frågar eller pratar med henne, oavsett ämne. Har hon bestämt sig för att säga något så finns det inte en chans i h-vetet att hon skulle svara på min fråga först. Turtagning? Hon ställer sina egna frågor eller pratar på om vad som är viktigt för henne just då, som vad Jake i ”Jake och Piraterna från landet Ingenstans” har gjort eller liknande. Eller så kanske hon hittar på något för att slippa svara på saker som hon inte vill prata om.

Igår kände jag att det var viktigt att prata om dagis eftersom hon var totalt slut efter måndagen och att det var dags att gå dit idag igen. Hon ville inte och lika lite ville hon svara på mina frågor. Hon ville hellre leka ”en mus letar efter hus” och eftersom jag förstått att det ofta är motivationen som får henne framåt passade jag på;

Svarar du på mina frågor då?

Mycket riktigt. Musen letar hus en gång och jag ställer en fråga en gång. OCH FÅR ETT SVAR. Musen letar efter hus. Hon skrattar. Jag frågar. Hon svarar. Succé!

Igår kväll fick jag fram så mycket som att det är ”tråkigt och läskigt” på dagis. Det är ingen som säger något dumt och heller ingen som gör något. Det är ingen som lyssnar är en annan känsla hon har. Illa.

Sen var det hennes tur. Hon lekte mus och fick också ställa sina frågor till mig; ”Hur mår du när du är på jobbet”, ”när ska du dö mamma”. Det var en mysig liten stund och en av de jag vårdar i mitt inre där jag når fram till hennes inre tankar som är så väl dolda.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s