Föreläsning med Lotta Abrahamsson ger insikter om mig själv

Jag fick via ett forum för npf-frågor på facebook som jag är med på, tips om en föreläsning att se på när det gäller vilka förhållningssätt som kan vara bra gentemot barn med autismspektrumstörningar.

Lotta Abrahamsson har jag tidigare, via samma forum, bara hört talas om. Nu har jag sett del 1 och del 2 av hennes föreläsning som ligger på UR Play. Del 3 ser jag i morgon. Den kan jag verkligen rekommendera att se. Sändningarna ligger ute i 3 månader tror jag, så skjut inte för länge på det om du vill se.

Lotta (här kan du läsa Lotta Abrahamssons blogg) har själv ADHD och Asperger och kan alltså prata väldigt mycket utifrån egna erfarenheter.

Det som är det riktigt fina i kråksången för mig (om det nu är fint eller inte återstår att se) är att väldigt mycket av det hur hon beskriver sig själv har jag trott att alla har det. Jag har alldeles nyligen blivit varse om att min känsla av att aldrig passa in, byta miljöer och umgänge och svårigheten att ta till mig barnen kanske inte är helt konstigt ändå.

Nästa vecka har jag ett inbokat möte som ”samtalsstöd” på Carema. Det är första gången jag ska träffa honom och jag vet inte alls vad som ingår i det begreppet. Han gav någon flummig förklaring och jag blev inte klokare av det. Men det kan nog bli bra. Nåt behöver jag göra.

Ikväll har jag i alla fall fått ett mejl skrivet till förskolan som sammanfattar vad som är viktigt för oss. Som vanligt fick jag ont i magen när jag höll på. Bad en kompis läsa det och frågade vilken ton det hade. ”Lite irriterad”. Bra tyckte jag som insett att jag inte kan vara så förstående och förlåtande hela tiden i den här situationen med Prinsessans ångest om att vara på dagis. Troligen blir vi mindre trodda av den inställningen. Nu får vi ta i lite istället, och se hur det blir.

Och så har jag fått iväg kuvertet för Vårdbidragsansökan idag. Inget läkarintyg och ingen bilaga med än, men jag tar andras råd för att de är smart att få in ansökan först, så att vi har chansen att få det retroaktivt.

Så, på det stora hela har jag fått lite bra saker ur händerna, även om Prinsessan och Lillprinsen varit lediga från förskolan och Prinsessan inte varit på ett av sina bästa humör. En period på eftermiddagen fick jag rädda situationen genom att lägga Prinsen i vagnen så han fick sova. Klarade inte av en ilsken Prinsessa och en Prins som var trött och förtvivlad över att inte få komma sin älskade storasyster nära.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s