Uppföljningsmöte på förskolan

Mötet avklarat. 1,5 timme blev det.

Prinsessan är sjuk och mannen tyckte att en av oss kunde gå själva om hon inte kunde gå till dagis idag. ”ALDRIG! Då får du gå själv. Jag gör det inte.

Vi har turen att ha en fantastisk granne som är hemma på dagarna och som gärna umgås med vår prinsessa. Med lite förberedelse och förklaring kring vad hon skulle göra där och hur hon kunde veta när jag skulle hämta henne fick vi på alla kläder och hon blev klar i tid. Ingen av oss behövde gå själva.

Jag får väl erkänna att det ändå var bättre än det första mötet i december och faktiskt också bättre än jag förberett mig på. Varför ska det vara så svårt att inte oroa sig i förväg? Det var lite som att vår information ändå sjunkit in och att det möjligen öppnat ögonen en aning för att Prinsessan har svårigheter och behöver ett annat stöd än både vad hon får och vad de andra barnen behöver.

Det var skönt att höra att konflikterna med kompisarna ändå var kvar (inte att jag vill att de ska vara där, men att det förklarar lite det faktum att hon inte trivs) även om de blivit lite lättare att hantera för henne.

Vi påtalade hur viktigt det är att hon får eget bildschema som gäller för hela dagen. Att övergången från hemma till förskolan är för jobbig. Att även om hon vet att tisdagar är blå och då händer XX så kan hon inte se det framför sig om hon inte har det på en bildremsa. Här är de inte alls medgörliga. De vill se hur det fungerar med det stora de satt upp först, och att vi ska förlänga vårt schema till att innefatta lämningen vid grinden. Och det får vi ju göra då, eftersom de inte kan sträcka sig så långt att göra fem olika remsor med dagarnas olika aktiviteter på som hon kan få med sig hem dagen innan. Tryggheten att ha dem i väskan att titta på när hon vill kan räcka för henne, men de är rädda att det handlar om ett maktmedel från Prinsessans sida. Att hon kör med detta för att få uppmärksamhet, god som dålig, för att hon vill ha den. Varför är den i så fall så viktig kan man ju fråga sig?

En eller två gånger sen stora bildschemat kom upp har hon ”belägrat” en pedagog och sagt att ”du har inte förberett mig, så jag tänker inte gå in”…. Man kan inte beskylla henne för att vara dum i alla fall. Jag kan bara skratta och förstår att just ett sånt tillfälle handlar om att hon vill testa gränserna. När hon sett att schemat verkligen efterföljs så är hon okej med det och berättar nog också gärna själv vad som kommer härnäst.

Glädjande nog var de öppna för ett möte med BUP för att få ett gemensamt förhållningssätt i hur Prinsessan ska få bästa stödet. Sen är ju ingen utredning påbörjad och ska heller inte göras av BUP så hur den kontakten ska se ut vet jag inte än. Men jag litar på M och fina Anna som jag känner sen Prinsen låg i magen.

Vi har fått till att ha en kontaktbok även om de gärna ville berätta hur man egentligen ska jobba med en kontaktbok. Fokusera på det positiva och se över tid hur ett visst beteende är. Vi vill ha koll på matsituationen för att se ett mönster. Äter hon alltid lite när det är kyckling eller fisk och alltid mycket när det är soppa t.ex. Hon verkar äta mat på förskolan som hon vägrar hemma. Vi avser inte att börja servera samma mat hemma, vi vill bara förstå vad hon alltid dissar och vad hon alltid äter. Det gör det lättare att se hennes mönster. Vi har också börjat kartlägga hennes måltider kopplat till humör för att se om det är kolhydraterna som styr mycket av hennes beteende. Tryckte också på att en kontaktbok kan hjälpa dem att inte behöva ha koll på oss på samma sätt vid överlämningar som annars, särskilt eftersom det inte riktigt fungerat hittills. Plus att den som sitter vid hennes bord vid måltiderna sällan är där när vi hämtar och att det blir svårt för pedagogen som är kvar att hålla allt i huvudet.

Första fokus för oss alla är ändå att komma underfund med varför hon inte trivs och rätta till det så hon tycker det är kul att gå dit igen.

På det stora hela är jag nog ändå rätt så nöjd med mötet, även om jag hade önskat lite öppnare ögon. Försöker ha förståelse för att de är i en ovan situation då det är vi som kommit med informationen och inte de som ska ”öppna” våra ögon.

Fortsättning följer.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s