En vanlig, och ganska lugn, morgon hos oss

6.50 – Klockan ringer första gången. Jag håller den i när heten av Prinsessan för att hon ska börja reagera och vakna. Inte en fena rör sig.

7.00 – Klockan ringer igen. Samma procedur. Nu reagerar hon och vänder sig om. Jag inser att det blir en lång väckning. Hon sover tungt, trots att hon somnade så tidigt som 19.40 igår.

7.20 – Äntligen får jag henne att öppna ögonen och locka henne ur sängen genom att fråga om hon vet vart M´s glasögon är. Vi letade minst en halvtimme efter dem igår kväll efter att Lillprinsen gått iväg med dem. Yrvaket hämtade hon dem, under Prinsens kudde. Förklaringen till hur hon visste var de var lät så här:

Han sa till mig var de var och jag förstod vad han sa.

7.25 – Hon lägger ut sina fyra målningar över köksgolvet för att visa vad hon skapat på dagis i veckan. Pappan och jag var borta igår så det är viktigt att vi tittar, annars kommer hon aldrig bli klar. Vi pratar om att hon har ”skapande” på dagis idag och hon gillar det inte. När jag säger att hon ju får pyssla då, så lyser hon upp och blir väldigt lycklig för att hon får pyssla. Det är som att hon inte förstår att skapa är samma sak, trots att de haft detta på schemat i sex månader.

7.35 – I knät på mig blir hon sittande och jag lyckas mata henne med yoghurten. Ger mig inte in på att få henne att sitta på egen stol idag. Jag märker redan innan att det inte kommer gå vägen. Äter min egen frukost och matar henne samtidigt. Hon ska inte ha flingor (müsli) idag, men eftersom vi vet att hon behöver mer än bara yoghurt och proteinet lockar vi med ”snöflingorna” istället. Hon nekar, tills jag tar fram dem, visar paketet och hon får titta ner på ALL BRAN flingorna. Då vet hon vad det är och vill ha.

Hon har sen länge kallat dem snöflingor och då är det så det är bara. Spelar ingen roll att de är bruna eller det är sommar. Snöflingor är vad det är, men idag visste hon inte förrän hon såg dem. Jag ser en tendens till att hon har svårare att föreställa sig vad saker är än hon haft förut. Det oroar mig en aning.

7.50 – Pappan får borsta hennes tänder, efter att hon ”stängt” in honom i badrummet en stund. Lillebror började, hon tyckte det var kul och sen blev hon kvar efter att han tröttnat och satte på teven istället. Hon hör teven och parkerar sig i soffan. Inte bra. Hon har schemat i handen och kommer fram till att allt blev i fel ordning nu. Tandborstningen ska göras EFTER kläder och toa (jag skulle föredra toa innan allt, men det har jag ännu inte lyckats med).

8.00 – Pappan klär på Prinsen i hallen för att ta honom till dagis tidigare. Ha har inte tid att vänta på att hon ska bli klar och jag får ta henne, när hon blir klar. Vi är för många som ska klä på oss samtidigt så vi får helt enkelt dela på oss. Att en av oss ska få iväg båda barnen samtidigt till dagis utan utbrott är inte aktuellt. Hon krälar på den nybäddade sängen (klient hemma idag, annars ger jag mig inte på det på morgonen), jag börjar bli irriterad. Hon gömmer sig bakom ett skåp. Jag får av nattlinnet över ena armen. Fel! Det är för kallt eftersom dörren står öppen. Hon sätter på sig nattlinnet igen och går till sovrummet.

8.05 – Hon gömmer sig under täcket i sovrummet och kan inte välja kläder eftersom tänderna blev borstade i fel ordning. Jag tar fram trosor och strumpor. Fel strumpor. Inte den färgen. Inte idag. Trosorna godkänns. Byxorna går inte. Det är hål på knät. På dem byxorna också. Hon kommer ut ur sovrummet och krälar på den bäddade sängen igen. Nu blir jag arg och skriker åt henne. Inte särskilt stolt mamma.

8.15 – Hon springer in i sovrummet och lägger sig under täcket igen och vill att jag ska leta efter henne. Hon säger vad jag ska säga när jag letar efter henne, hon säger hur jag ska göra. När hon fortfarande inte vill komma fram borstar jag mina egna tänder så att jag är klar. Hämtar lite kraft i något som jag inte vet vad det är för att orka.

Jag inser att jag inte kommer hinna städa innan min klient kommer kl 10 så jag öser in alla kläder och leksaker från vardagsrummet på golvet i barnens rum. Dit kan jag stänga dörren. Det får funka idag. Kanske hinner jag få fram dammsugaren i alla fall.

8.10 – Åter i sovrummet. Hon har laddat och berättar för mig i vilken ordning jag ska göra allt. Jag frågar ”vad händer sen” och hon berättar. Vi tar oss igenom proceduren från att hon ska komma ut från under täcket, till att sätta på sig kläder till att sen gå på toa. Trosorna jag nyss får ok:at går inte längre (idag går tydligen även trosor med mönster bort). Jag håller mig lugn och gör som hon säger. Det är ingen idé att jag säger emot. Då hör hon mig inte och upprepar bara det hon sagt tills jag svarar. Det går inte att vinna här och så länge hon är glad och inte sparkar är jag nöjd. Det går fortare så, eller åtminstone känns det så. I alla fall är det skönare att ta lång tid på sig om det är lugnt än att det tar lika lång tid och är bråk. Kanske kan jag vinna fem minuter på att hålla mig lugn idag.

8.30 – Äntligen är kläderna på. Nu har vi bara ytterkläder och toabesöket kvar. Att kissa går bra, när jag lyfter upp henne från golvet, drar ner byxor och kjol och sätter henne på toaletten. Nu är hon törstig och ska ha mjölk. Eftersom schemat visar att tänderna ska borstas efter kläder och toa, så får hon visst det dricka mjölk. Lika bra att göra som hon säger, annars kommer det ta ytterligare en kvart innan vi kommer ur dessa startblock.

8.35 – Borstar tänderna, igen. Hon ligger på golvet och pratar i ett om allt hon kan hinna komma på under tiden.

8.40 – Passivt låter hon sig bli påklädd med ytterkläderna. Jag är glad att hon idag låter bli att kräla på golvet. Det underlättar när hon i alla fall självmant lyfter på fötterna när jag sitter på golvet med överdragsbyxorna. Under tiden fastnar hon för att räkna veckodagarna på kalendern tills hon ska på kalendern. Hon vill veta vilken dag V fyller år. ”Jag vet inte. Kalaset är x januari,” svarar jag. Att ha kalas en dag man inte fyller år tycker hon är konstigt. Då har man bara kalas, fast man fyller år en annan dag.

8.50 – Vi får sällskap med grannflickan och mamman som är klara samtidigt. Grannflickan börjar en timme efter Prinsessan, men jag märker att det blir lättare att få iväg henne om de får göra sällskap. De går på samma avdelning och är ett fint stöd för varandra.

9.00 – Smidig lämning. Jag tittar på klockan och inser att jag nog har missat leveransen av produkter idag med. Glömt sätta upp fullmakten på dörren i stressen över att få Prinsessan klar. Det innebär att jag blir sen med att skicka iväg produkterna till kund. Inte bra.

9.10 – Hemma igen. Drar fram dammsugaren och tar det värsta som är synligt så att jag kan ta in en klient. Gör mitt kaffe och försöker samla tankarna inför dagens arbete.

9.45 – Nu är jag redo att komma igång.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s