Han kan inte det som du kan

Vi har stökiga läggningar här hemma. Det är långt ifrån något nytt och vi provar oss fram hela tiden för att hitta sätt som fungerar.

Sen vi började misstänka autismspektrum för knappt tre veckor sen, har vi ändrat vårt förhållningssätt en hel del. Nu slipper vi de hysteriska utbrotten, som bara slutar med att hon storgråter och vi inte kommer någonstans över huvud taget.

En kväll några veckor innan poletten trillade ner, beordrade hon mig att gå och hämta hennes snuttefilt som låg kvar i ryggsäcken från förskolan. Eftersom jag låg i sängen och läste för båda barnen och mannen satt i soffan utanför bad jag honom att hjälpa till. Vilket han också glatt gjorde. Big Mistake! Det var JAG som skulle hämta den. Hon skrek och grät, tog med sig filten ut ur rummet, la tillbaka den i hallen innan hon själv förpassade sig gråtande till fotöljen i vardagsummet där hon en lång stund fortsatte att gråtande beordra mig att hämta filten innan hon somnade utmattad.

Både pappan och jag fanns i närheten och pratade med henne, men eftersom jag bara tyckte att det var ett tråkigt trotsigt uppförande fick hon inte sin vilja igenom. Det var filten hon ville ha, och den fick hon. Nu har jag nog förstått lite bättre, hoppas jag.

I alla fall så är vårt upplägg att vi nattar varannan kväll. Sista tiden är det ändå bar jag som gäller. Så när det är pappans tur (och jag inte har rymt hemifrån) slutar det på något sätt med att det är jag som nattar henne ändå, vilket är jobbigt för oss alla. Och eftersom Lillprinsen (2 år) vänjer sig vid att det är så här det är, blir det svårt att få honom att ligga still också. Även när det är jag som nattar.

Ikväll provade vi en ny variant. Pappans tur att natta, allt gick bra till en början. Hon hämtade vattenflaskan en gång, skulle berätta något för mig en annan gång och sen var det kört. Jag följde med in. Och fick inte gå ut igen. Tyckte hon. Lillprinsen som fått alldeles för lite mamma ett tag nu hade också behov av min närvaro, så i stället för att Prinsessan fick komma och lägga sig i min säng (som vi gjort ett tag) stannade jag kvar i sovrummet, trots att det var pappans nattning.

Nu var vi alltså alla fyra i nya stora sängen. Jag bad henne förklara för pappan vad det är jag gör som inte han gör, så att han kan lära sig. Jag fick visa och förklara hur han skulle hålla i hennes fötter och hur jag brukar göra. Eftersom Lillprinsen har fått alldeles för lite tid med sin mamma ett bra tag hade han också stort behov av min närhet och jag insåg att det var hos honom jag behövdes i första hand (igår, och flera nätter innan det, har det bara varit hennes tid…) och höll om honom. Det gick bra till en början tills hon blev lite för trött och blev ledsen över att hon aldrig skulle få vara med mig igen. 

Hon ville inte ligga nära pappan.

P: Han kan inte det som du kan mamma.

Jag: Vad är det jag gör då som inte pappa gör?

P: Det vet jag inte, men han kan inte det som du kan mamma!

Jag: Vill du att jag ska berätta för honom då, så att han kanske kan lära sig?

P: Jaa, mamma. Det vill jag att du ska göra.

Jag ska så klart göra så gott jag kan, men

  • jag är mamma och han är pappa.
  • Jag är kvinna, han är man.
  • Jag har varit med henne i alla dessa tankar och känslor hela vägen, det har inte han.

Han är fantastisk och gör verkligen sitt bästa. Men hur känns det i honom när han hör hennes kommentarer? Vi ÄR ju olika och så måste det ju också få vara.

Det vi efter kvällens nattning i alla fall är att en av oss nattar, och när det inte längre går (för det blir gråt och skrik även när det bara är jag) så kommer den andra in och hjälper till med Prinsen, så att Prinsessan får sin chans till uppmärksamhet för att kunna varva ner och somna. Då har klockan som vanligt hunnit bli 21 och kvällen är över.

Bara att gå och sova. Eller… var det då julplanering och julklappsinslagning och sånt skulle skötas kanske…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s